Ledig...

Jaha, justja, då var man ledig två och en halv vecka till då. Här talar vi inte om ledig som i semester, här talar vi om ledig som i jävlafuckingsjukskriven. Har ju redan varit hemma länge. Är riktigt trött på att sitta hemma och uggla, men är nog inte riktigt arbetsför heller. Skulle se bra ut om jag somnade mitt när jag bytte blöja på en liten,liten, eller när jag tog blodprov eller nåt. Nej, gör man som jag, alltså somnar i tid och otid och inte riktigt orkar nåt alls faktist, så ska man nog vara hemma och vila. Och det har jag gjort. Herregud vad jag har vilat. Och ätit bra mat och skött om mig. Hemma. Inomhus. För när man är sjukskriven ska man ju inte visa sig utanför dörren. Om man nu inte måste till apoteket, matbutiken eller solariet. I alla fall är jag en sån som tycker så.

Nåja.

I två veckor har jag alltså isolerat mig i antingen min lägenhet eller hos mami och papi. Jag har inte sett stan eller några mänskor på fjorton dagar. Så i tisdags tog jag äntligen mod till mig och skulle åka och fika med A.
Två minuter. Två minuter hann jag vara inne på fiket innan det kom två jobbarkompisar inklampandes. Yesssss. "Du är ju sjuk, Lena. Du ska ju ligga hemma med febertermometern i käften och fötterna i högläge." I alla fall såg det ut som om två huvven tänkte så. Ett av dem var mitt.Why? Wharför tänker man så där dumt. Klart att jag måste få gå och ta en fika. Jag är ju inte hemma för att jag har flunsan eller magsjuka eller nåt. Min doktor vet ju faktist inte vad som fattas mig. Så det så. Slut med mitt dåliga sjukskrivningssamvete.Punkt.


Over and out